Riksdagspartiernas svar och Skyddsvärnets ställningstagande: Barn till frihetsberövade föräldrar – ett fortsatt eftersatt område

Barn till frihetsberövade föräldrar riskerar att hamna mellan samhällets olika ansvarsområden. Skyddsvärnet har frågat riksdagspartierna hur de ser på barnens rätt till stöd och vilka förändringar de vill se. Här sammanfattar vi svaren och presenterar Skyddsvärnets ställningstagande.

Bakgrund

När en förälder frihetsberövas är det inte bara den vuxnes liv som förändras. Barnet kan på kort tid behöva hantera separation, oro, stigma, förändrade familjeförhållanden och frågor som det kanske inte får några svar på. Trots det är barn till frihetsberövade föräldrar fortfarande en grupp som sällan syns i den politiska debatten.

Tidigare underlag från Skyddsvärnet, tillsammans med andra aktörer, pekar på samma återkommande problem: barnens behov är kända, men stödet är fortfarande ojämnt och ansvaret otydligt. Frågan berör socialtjänsten, Kriminalvården, skolan, hälso- och sjukvården och civilsamhället – men ingen håller ihop helheten.

En särskilt kritisk fråga är hur barnen identifieras. Många barn och familjer kan känna skepsis mot myndigheter eller vara rädda för det stigma som kan följa med en förälders kriminalitet. Det gör att de inte alltid själva söker stöd. Kriminalvården behöver därför säkerställa att det finns information om huruvida en frihetsberövad person har barn och ha fungerande rutiner för att relevant information, med barnets bästa och gällande sekretessregler som utgångspunkt, förs vidare till den aktör som kan erbjuda barnet stöd. Även socialtjänsten och skolan har viktiga roller i att uppmärksamma barnets situation och se till att behov av stöd leder vidare till rätt insats.

Problemet ligger därför inte alltid i att stöd saknas, utan i att barnet inte identifieras i tid eller att information inte leder vidare till handling.

Barnets bästa måste styra

Barnets bästa, barnets rätt att komma till tals och barnets individuella situation måste vara utgångspunkten i alla beslut och insatser som rör barnet. Det gäller också frågan om kontakt med den frihetsberövade föräldern. För många barn kan det vara viktigt att fortsätta ha en relation till sin förälder. För andra är kontakt inte trygg eller lämplig. Det kan handla om barn som själva har utsatts för våld eller övergrepp, barn som har bevittnat våld eller barn som av andra skäl inte vill ha kontakt. När en relation däremot är trygg, önskad av barnet och förenlig med barnets bästa ska praktiska eller organisatoriska hinder inte avgöra om kontakten kan upprätthållas. Barn behöver också få information om förälderns frihetsberövande på ett sätt som är anpassat efter ålder, mognad, språk och andra individuella förutsättningar.

Det finns redan konkreta förslag

Skyddsvärnet har i tidigare underlag pekat på flera förändringar som skulle kunna göra skillnad. Den nya socialtjänstlagen innebär ett tydligare fokus på förebyggande arbete och tidiga insatser. För barn till frihetsberövade föräldrar är detta särskilt relevant, eftersom gruppen kan befinna sig i en utsatt situation och löpa ökad risk för negativa konsekvenser längre fram. Frågan handlar därför inte i första hand om att skapa ett nytt ansvar, utan om att säkerställa att socialtjänstens förebyggande uppdrag också omfattar och når dessa barn i praktiken.

Det behövs samtidigt nationellt stöd och gemensamma arbetssätt som tydliggör hur barnen ska identifieras, följas upp och hur insatser ska utvärderas. Barn och familjer behöver också få en reell möjlighet att vara delaktiga i hur stödet utformas. Målet måste vara att ett barn ska kunna få ett likvärdigt stöd oavsett kommun.

Informationsutbyte och upparbetat samarbete mellan framför allt Kriminalvården och socialtjänsten kan inte vara beroende av enskilda chefer eller eldsjälar. Kriminalvården behöver ha fungerande rutiner för att identifiera när en frihetsberövad person har barn och, inom ramen för gällande sekretessregler och med barnets bästa i fokus, föra relevant information vidare till den instans som kan erbjuda barnet stöd. Det behövs också tydligare regionala samverkansmodeller och fungerande rutiner för informationsdelning.

Civilsamhället har en viktig kompletterande roll, men kan inte bära huvudansvaret. Kortsiktiga projektbidrag gör det svårt att bygga stabila verksamheter över tid. Skyddsvärnet har därför efterfrågat mer långsiktig finansiering, exempelvis genom riktade statsbidrag, och bättre förutsättningar för kommuner och regioner att ingå idéburna offentliga partnerskap, IOP.

Att barn inte identifieras eller får stöd i tid kan också få konsekvenser långt efter den akuta situationen. Uteblivna eller sena insatser kan bidra till sämre skolresultat, psykisk ohälsa, social utsatthet och svagare etablering senare i livet. Det innebär både stora mänskliga konsekvenser för barnet och familjen och ökade kostnader för samhället när behovet av stöd från socialtjänst, vård och andra offentliga verksamheter blir större längre fram.

Vad säger partierna?

För att få en bild av hur frågan prioriteras politiskt har Skyddsvärnet frågat riksdagspartierna om nio konkreta åtgärder. Vid sammanställningen hade Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna svarat.

Det är för få svar för att ge en bild av hela riksdagens syn. Vi vet inte heller varför de övriga partierna inte har återkommit. Det kan handla om andra politiska prioriteringar, högt tryck inför valet eller att frågan inte hunnit prioriteras. Ett uteblivet svar går därför inte att likställa med ointresse.

Bland de fyra partier som har svarat är samsynen däremot tydlig: samtliga anser att alla nio föreslagna åtgärder bör prioriteras.

Centerpartiet ger högsta prioritet till åtta av nio åtgärder. Partiet vill bland annat se ett tydligare ansvar för socialtjänsten, bättre identifiering av barnen, stärkt samverkan och individuellt anpassad information. De lyfter också psykisk hälsa, tillgång till vård och stöd för barn och unga samt mer stabil finansiering till civilsamhällets stödverksamheter.

Kristdemokraterna prioriterar särskilt tydligare ansvar för socialtjänsten, uppsökande arbete och starkare samverkan. Partiet vill se fler stödinsatser och stödgrupper, ett tydligare barnperspektiv inom Kriminalvården och bättre möjligheter till kontakt mellan barn och förälder när det är lämpligt. De vill också att skolhälsovården tidigare ska kunna fånga upp barnen. Som hinder pekar partiet bland annat på bristande samordning, sekretessregler och skillnader mellan kommuner och regioner.

Liberalerna ger hög prioritet åt bland annat ett tydligare socialtjänstansvar, bättre identifiering, barns delaktighet, stärkt samverkan och individuellt anpassad information. Partiet lyfter särskilt förskolans och skolans förebyggande roll, tidig upptäckt och bättre tillgång till kurator och psykolog inom elevhälsa och primärvård.

Socialdemokraterna ger högsta prioritet till ett tydligare ansvar för socialtjänsten, uppsökande arbete och stärkt samverkan mellan skola, myndigheter och civilsamhälle. De ställer sig också bakom barnets rätt att komma till tals, barnanpassade besök, individuellt anpassad information, halvvägshus och långsiktig finansiering till civilsamhället. Partiet lyfter särskilt behovet av ökade resurser och vill bland annat indexera de generella statsbidragen till kommunerna. Socialdemokraterna är också tydliga med att socialtjänsten har det yttersta ansvaret, samtidigt som Kriminalvården och skolan behöver bidra och civilsamhället ges bättre förutsättningar.

Partierna lägger alltså tyngdpunkten på lite olika områden, men svaren pekar åt samma håll: tydligare ansvar, bättre identifiering, bättre samverkan, tidigare stöd och mer likvärdiga insatser.

Skyddsvärnets ställningstagande

Skyddsvärnet anser att barn till frihetsberövade föräldrar behöver uppmärksammas tydligare och att det offentliga ansvaret för dessa barn måste bli mer konkret.

Skyddsvärnet vill se:

• Barnets bästa och barnets egen röst styr insatserna. Kontakt med en frihetsberövad förälder ska underlättas när den är trygg, önskad och bra för barnet – och begränsas när barnet behöver skydd.
• Uppsökande arbete och tidiga insatser stärks, så att stödet inte bygger på att barnet eller familjen själva måste söka hjälp.
• Socialtjänstens ansvar tydliggörs för att identifiera barnen, ge information, erbjuda stöd och följa upp insatser.
• Ett fungerande informationsutbyte mellan berörda aktörer säkerställs, med barnets bästa i fokus. Information om att en frihetsberövad person har barn måste kunna leda vidare till rätt instans och rätt stöd, inom ramen för gällande sekretessregler.
• Nationella riktlinjer och gemensamma arbetssätt utvecklas, så att stödet inte varierar beroende på kommun eller enskilda verksamheters prioriteringar.
• Föräldrar som är viktiga och efterlängtade i barnets liv prioriteras till utslussningsformer som halvvägshus eller elektronisk övervakning, när det är förenligt med barnets bästa och kan minska en onödigt lång separation.
• Insatserna följs upp nationellt, så att det går att se om barnen faktiskt nås och om stödet gör skillnad.
• Civilsamhällets insatser får långsiktiga förutsättningar, bland annat genom stabil finansiering och fler idéburna offentliga partnerskap, IOP, där offentlig och idéburen verksamhet kan bygga långsiktigt stöd tillsammans. Genom mer långsiktiga partnerskap kan kommuner och regioner ta tillvara civilsamhällets specialistkompetens och kontinuitet, samtidigt som det offentliga behåller huvudansvaret.

Kunskapen finns redan och det finns konkreta förslag på vad som behöver förändras. Det som nu behöver säkerställas är att barnen identifieras i tid, att information leder till handling och att någon tar ansvar för att stödet faktiskt når fram.

Underlag

• • Skyddsvärnets yttrande över SOU 2024:60 Stärkt stöd till anhöriga.
  • Skyddsvärnets Stöd till barn med föräldrar i fängelse i Sverige – kartläggning och analys 2024, kortversion januari 2025. [Författare: Filip Tsichlis Vestlund]
  • Tidigare underlag och samarbete mellan Skyddsvärnet anno 1910; och andra organisationer kring barn till frihetsberövade föräldrar [Författare och sammanställning av underlag: Filip Tsichlis Vestlund].
  • Skyddsvärnets enkät till riksdagspartierna 2026 och inkomna svar från Centerpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Socialdemokraterna.

Undertecknat av Kristina Antonio, enhetschef på Björka Halvvägshus, Skyddsvärnet anno 1910.
Kontakt: kristina.antonio@skyddsvarnet.se