l
Hanns von Hofer, professor i kriminologi vid Stockholms universitet inledde med att påminna auditoriet att redan Petrus för två tusen år sedan talade om förlåtelse, kärlek och liv i stället för straff. I dagens politiska debatt talar man om att straff ger upprättelse åt såväl brottsoffer som brottsling.
Därefter följde en bildlig kavalkad med auktoritetsförhållanden och maktdemonstrationer från tiden för industrialismens intåg. Klara symboliska bilder med allt från överheten i form av en poliskonstapel till maktens byggnader i form av till exempel polishuset i Stockholm. Efterkrigstiden innebar ett steg från samhällets kontroll till frihet för individen, från ingenting till överflöd. Bilismens inträde och övriga teknologiska landvinningar har inneburit en rörelsefrihet, en valfrihet och en massmediefrihet.
Samtidigt har det skett en värdegrundsförändring, från en värdegrund med disciplin som honnörsord. I dag lever vi ett annat samhälle där även polisen är ett barn av sin tid. I den ”gamla” tiden representerade polisen auktoriteten, i dag representerar den makten.
Även påföljdssystemet på brott har starkt förändrats. Under 1800-talet fanns dödsstraff, fängelse, straffarbete och böter. I dag finns mer än tjugo olika påföljder och påföljdskombinationer, vi har ett mer individualiserat påföljdssystem.
Återfallsprocenten för debutanter är oförändrad trots alla påföljdskombinationer, det är svårt att påverka återfall. Återfallsrisken är stabil. Kriminalpolitikens möjligheter att påverka brottsligheten är begränsad. Kriminalpolitiken kan däremot påverka genom drogpolitik och straffrättsliga åtgärder och här går det att jämföra med trafikdödligheten som minskat betydligt genom tekniska åtgärder.
Det är viktigt att se brottslingen, inte som en klient, utan som en medborgare. En medborgare som ska ha rätt till arbete, bostad, utbildning, social omsorg och trygghet.
Text: Åsa BodénFoto: Denny Lorentzen