Birgitta Göransson, kriminalvårdsdirektör och nationell verksamhetsutvecklare i kriminalvården samt leg. psykolog och psykoterapeut, talade över ämnet ”Har den grupp som dömts förändrats under de senaste tjugo åren?”
Ja, eftersom det finns nya grupper i form av psykiskt störda, utvecklingsstörda, krigsskadade, kriminella gäng och spelberoende. Nej, eftersom många har samma grundproblematik. Det finns individuella riskfaktorer för utveckling av kriminalitet såsom föräldramissbruk, psykisk sjukdom hos föräldrar, uppfostran med aga, sexuella övergrepp, separationer, mobbning i skolan och kroppsliga sjukdomar. Gammal kunskap som ständigt måste återerövras.
Mycket viktig är anknytningsrelationen, det specifika känslomässiga bandet mellan spädbarn och vårdnadshavare – resultatet av samspelet dem emellan under de första levnadsåren och påverkar hjärnans utveckling. Det är grunden för självtillit och tillit för andra.
Individfaktorer som påverkar utfallet av en evidensbaserad insats är självkänsla, självkunskap, neuropsykiatriska funktionshinder, upplevda trauman, psykisk sjukdom och social mognadsålder.
Finns det gränser för vad som kan åstadkommas? Komplexa problem kräver parallella insatser mot olika problem. Allvarliga problem kräver mer intensiva insatser. Psykiatrisk samsjuklighet kräver insatser för dessa problem tillsammans med påverkansprogram.
Vägen ut ur missbruk och beroende är individuell, är en process och äger rum under en lång tid med många behandlingsförsök.
Den mänskliga förändringsprocessen: Omedveten och uppgiven – Fundera och överväga – Beslut – förberedelse – Handling och förändring – Hantering och upprätthållande / eller Återfall.
Carlo C.Di Clemente betonar förändringsprocessen. Alla har en personlig väg in i missbruket – beroende utvecklas över tid inte vid ett tillfälle. Man bör göra en realistisk förändringsplan och följa upp den. Behandlingsplanen är behandlarens medan förändringsplanen är klientens. Resultatet av ett behandlingsprogram sist i kedjan bygger på alla tidigare insatser.
Vad är det som gör att en behandling fungerar? Klienten är den som bidrar mest till framgång. Klientfaktorer är fortfarande till större delen outforskade. Stödjande vänner och familj, framgångar på andra områden i livet, resurser och erfarenheter som klienten fått genom sitt liv mm, men de kommer från klienten. (B.Wampold)
Håller vi fast vid gamla principer för kriminalvård och behandling? Ja, men utvecklade!
Byggstenar – What works? Risk och behovsprövningar. ”Rätt verksamhet vid rätt tidpunkt för rätt klient”. Evidensbaserade program och kvalificerad frigivningsförberedelse och utslussning.
Vilka insatser gjordes under 2008?
Vad krävs för en beteendeförändring? Vilja, att vara redo, att kunna, att känna motivation. Det ska vara frivilligt deltagande!
Motivation är ingen egenskap. Den är föränderlig och inget statiskt tillstånd. Den uppstår i mötet med en annan människa. Den förstärks under vissa omständigheter. Den är en process som löper genom hela vårdkedjan.
Motiveringsintervju: Lyssna, förmedla empati, argumentera inte för förändring, förstärk ambivalensen och förmedla en övertygelse att missbrukaren kan klara en förändring.
Ska vi koncentrera oss på dem som bedöms ha en god prognos? Svaret är nej. Alla prognoser är osäkra. De med god prognos klarar sig själva. Yrkeskriminella söker inte behandling om de inte vill lämna sin kriminella livsstil.
En varning för att medikalisera sociala problem, att socialisera medicinska problem, den enda rätta metoden, diagnoskultur och moraliska paniker.
Etikregler måste inbegripa självbestämmande, godhetsmaximering, lidandeminimering och rättviseprincipen. Etikarbete är att granska och reflektera över sina beslut och handlingar.
Vad behövs för individen? Utgå från klientens önskemål. Bygg relationer och moralisera mindre. Individualisera med realistiska mål. Välj bästa metod och komplettera den vid behov. Integrera i samhället. Följ ny forskning. God etik och respekt för människovärdet.
Avgörande för att lyckas är att det finns stöd från ledningen och en engagerad personal. En flexibilitet och anpassning till verkligheten krav och nya forskningsrön. Uthållighet och samarbete. Lära av varandra, inte konkurrera.
Text: Åsa BodénFoto: Denny Lorentzen